Uppsala domkyrka är rikshelgedom för Svenska kyrkan, domkyrka i ärkestiftet och församlingskyrka för Uppsala domkyrkoförsamling. Uppsala domkyrka invigdes slutgiltigt år 1435 och hade Sankt Erik, Sankt Lars och Sankt Olof som skyddspatroner.

Uppskattningsvis besöker runt en halv miljon människor Uppsala domkyrka varje år.

 

Byggnaden
Själva Uppsala domkyrka är en katedral i gotisk stil och tillsammans med Nidarosdomen i Trondheim och Mariakyrkan i Gdansk den största i Östersjöregionen. Uppsala domkyrka är störst i Norden med sin längd på 118,7 meter och den är lika hög i de båda västtornen. Storan är den största av dess klockor, väger 6 200 kg och är därmed Sveriges största kyrkklocka.

 

Kyrkoskatter
Till Uppsala domkyrkas skatter hör det förgyllda skrinet med Erik den heliges reliker, vilka återfinns i ett sidokapell nära högaltaret. Här är även kung Gustav Vasa och Carl von Linné begravda. I kyrkans norra torn finns ett museum med kyrkliga textilier. Södra portalen har en rik uppsättning stenskulptur från början av 1300-talet. Ovanför södra portalen finns Sveriges största kyrkfönster om totalt 119 kvadratmeter. Fönstret kallas Sonens fönster, vilket under medeltiden kallades Stora glas.Uppsala_domkyrka_April_2013

 

Skattkammaren
I skattkammaren, museet, förevisas under öppen visning några av Europas finaste föremål den första söndagen i varje månad. Skattkammaren är en okänd sevärdhet i Uppsala för många.

 

Domkyrkans öppettider
Domkyrkan är normalt öppen vardagar mellan klockan 08.00-18.00, året runt. Kan dock förekomma andra öppettider.

 

Särskilt firande
Munken Stefan vigdes år 1164 till första ärkebiskop i Uppsala stift. Därför firas år 2014 som ett jubelår då det är ärkestiftets 850-årsjubileum med festligheter, musik och gudstjänster.

 

Avskedshögtid
Det var i Uppsala domkyrka som avskedshögtiden för den mördade 26-åriga Fadime hölls måndagen den 4 februari 2002. Mellan 5 000 och 7 000 människor förväntades komma enligt polisen. Dock får högst 2 000 personer vara inne i kyrkan enligt brandmyndigheterna.

Det var domprosten Tuulikki Koivunen Bylund som beslutade om en högtid för Fadime.

Fadime själv hade tidigare uttalat en sådan önskan och en förfrågan hade inkommit från de anhöriga.

Eftersom Fadime var av kurdisk härkomst var hon inte heller medlem i Svenska kyrkan. Därför kom högtiden, en knappt timslång ceremoni, få en friare form då den inte följde den formella begravningsritualen. Kyrkans kom att smyckas med bland annat 20 000 nejlikor. Bland minnestalarna var dåvarande statsrådet Mona Sahlin och landshövdingen i Uppsala Ann-Cathrine Haglund.

Taggar

 
 
 
 
sportpress